Bastuverket ger tillbakaLäs mer
Fri frakt till ombud från 795 kr 30 dagars öppet köp Support 09–17 vardagar Klarna: faktura eller delbetalning Över 20 märken: HUUM, Narvi, SAWO med flera

Intervju

Bastu och hjärtat: professor Jari Laukkanen om vad forskningen visar

Bastuforskaren och kardiologen Jari Laukkanen om vad hans studier visar, vad som ofta missförstås och vilka frågor som fortfarande är obesvarade.

Källbelagd mot 9 källor Kort svar först Fler guider om hälsa & kallbad Så arbetar vi

Allmän information, inte medicinska råd. Texten bygger på källorna längst ner och har ännu inte granskats av läkare eller annan vårdpersonal. Är du osäker på om bastu eller kallbad passar dig, prata med din läkare eller ring 1177.

Porträtt av Jari Laukkanen, kardiolog och professor i internmedicin vid University of Eastern Finland
Foto: privat/Jari Laukkanen
Kort svar

Jari Laukkanens studier visar att personer som bastar ofta, 4–7 gånger i veckan, har lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom än de som bastar en gång i veckan. Det är ett samband från observationsstudier, inte ett bevis för att bastun är orsaken. Laukkanen ser bastun som ett värdefullt tillskott till en hälsosam livsstil, men inte som en ersättning för motion, bra mat, god sömn och vård.

Få forskare har gjort så mycket för att förstå bastun som den finske kardiologen Jari Laukkanen. Hans studier om bastubad och hjärtat har citerats i medier över hela världen. Vi bad honom berätta vad forskningen faktiskt visar, vad som ofta missförstås och vad han vill undersöka härnäst.

”Bastubad kan vara ett värdefullt tillskott till en hälsosam livsstil, tillsammans med regelbunden fysisk aktivitet, bra kost, god sömn och lämplig vård. Det ersätter inte de här etablerade åtgärderna.”

Jari Laukkanen, kardiolog och professor i internmedicin vid University of Eastern Finland

Vem är Jari Laukkanen?

  • Yrke: kardiolog och professor i internmedicin vid University of Eastern Finland.
  • Forskar om: livsstilens betydelse för hjärt-kärlsjukdom, särskilt bastubad och andra former av värme.
  • Mest känd för: studien i JAMA Internal Medicine 2015 om bastubad och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.

Forskningen i korthet

De flesta av Laukkanens studier bygger på den finska KIHD-studien (Kuopio Ischaemic Heart Disease Risk Factor Study). Där har forskare följt tusentals personer från östra Finland i över 20 år och bland annat frågat hur ofta och hur länge de bastar. Forskargruppen har också gjort experiment där deltagarna bastar under kontrollerade former. Här är sex av studierna, med vad som undersöktes och vilken sorts bevis de ger.

StudieVad den visade
JAMA Internal Medicine, 2015
2 315 män, 42–60 år, följda i drygt 20 år
Män som bastade 4–7 gånger i veckan hade lägre risk för plötslig hjärtdöd och död i hjärt-kärlsjukdom än män som bastade en gång i veckan. Samband, inte bevis.
BMC Medicine, 2018
1 688 kvinnor och män, 53–74 år, följda i 15 år
Samma mönster hos både kvinnor och män: ju fler bastubad per vecka, desto lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Samband, inte bevis.
Neurology, 2018
1 628 kvinnor och män, 53–74 år
De som bastade 4–7 gånger i veckan hade lägre risk att få stroke. Samband, inte bevis.
Complementary Therapies in Medicine, 2019
93 personer med riskfaktorer, 30 minuter i 73 °C
Pulsen steg under badet. Under nedkylningen dominerade den lugnande delen av nervsystemet, och vilopulsen var lägre efter 30 minuter än före badet. Experiment, ett pass.
American Journal of Physiology, 2022
47 inaktiva vuxna med minst en riskfaktor, 8 veckor
De som tränade och sedan bastade 15 minuter fick ett övre blodtryck som var cirka 8 mmHg lägre och bättre kondition än de som bara tränade. Liten randomiserad studie.
Temperature, 2026
51 vuxna, 30 minuter i 73 °C
Kroppstemperaturen steg från 36,4 till 38,4 °C och antalet vita blodkroppar i blodet ökade tillfälligt. Experiment, ett pass.

Intervjun gjordes skriftligt i november 2026. Frågorna ställdes av Melker Kvist och svaren är översatta från engelska.

Vilket fynd i din forskning om bastu och hjärtat har förvånat dig mest?

”Ett av de mest intressanta fynden var det starka sambandet mellan täta bastubad och lägre risk för död i hjärt-kärlsjukdom och död av alla orsaker under lång uppföljning. I vår ursprungliga finska studie hade män som bastade fyra till sju gånger i veckan lägre risk för plötslig hjärtdöd och död i hjärt-kärlsjukdom än de som bastade en gång i veckan.

Det som förvånade mig var hur samstämmiga sambanden var för flera olika hjärt-kärlutfall, och att de fanns kvar efter justering för många möjliga störfaktorer, som livsstil och annat. Bastubad är en traditionell och trevlig del av vardagen i Finland, men våra resultat tydde på att det också kan ha viktiga hälsofördelar på lång sikt.

Med åren har jag blivit allt mer intresserad av att förstå de fysiologiska mekanismerna bakom resultaten. Men det här är samband från observationsstudier, inte slutgiltiga bevis för ett orsakssamband, och därför behövs fler studier.”

Vad kan förklara att de som bastar ofta har lägre dödlighet i hjärt-kärlsjukdom?

”Jag tror att flera mekanismer kan samverka.

Under ett bastubad ökar pulsen, blodkärlen vidgas, blodcirkulationen förändras och hjärt-kärlsystemet reagerar på värmen. En del av de här reaktionerna liknar dem vid måttlig fysisk träning, även om bastubad inte innebär samma muskelarbete.

Våra experimentella studier, en randomiserad kontrollerad studie och annan forskning tyder på att bastubad kan ha gynnsamma effekter på blodtrycket, kärlfunktionen och det autonoma nervsystemets reglering. Det skulle med tiden kunna bidra till en bättre hjärt-kärlhälsa.

Självklart spelar livsstilen också roll. Personer som bastar ofta kan skilja sig åt när det gäller fysisk aktivitet, allmän hälsa eller andra vanor. Vi har justerat för flera möjliga störfaktorer i våra studier, men vi kan inte helt utesluta att de påverkar.”

Samband eller bevisad effekt?

En observationsstudie följer människor och jämför grupper, till exempel de som bastar ofta med de som bastar sällan. Den kan visa att två saker hänger ihop, men inte säkert vad som orsakar vad. Den som bastar varje dag kanske också rör sig mer eller har mer tid för återhämtning.

En randomiserad kontrollerad studie lottar deltagarna till olika grupper. Då blir grupperna lika från början, och skillnader efteråt kan med större säkerhet kopplas till det man testar. Sådana studier om bastu finns, men de är få, små och korta.

Vad vet vi om de långsiktiga effekterna av att basta regelbundet?

”Det finns allt mer forskning som tyder på att regelbundna bastubad kan vara kopplade till bättre hjärt-kärlhälsa. Studier har visat gynnsamma förändringar i blodtryck och kärlfunktion efter värmeexponering. Vissa interventionsstudier tyder också på att upprepad värmeexponering kan förbättra vissa riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom.

De långsiktiga effekterna är ändå inte helt fastställda. Vi behöver fler väldesignade randomiserade kontrollerade studier, helst med olika befolkningsgrupper och längre uppföljning.

Det vore särskilt intressant att undersöka om regelbundna bastubad kan ge varaktiga förbättringar av blodtrycket, inklusive förändringar i kärlfunktion och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, och om de förändringarna på sikt leder till färre hjärt-kärlhändelser.”

Vad missförstår medier och allmänheten oftast om dina resultat?

”Ett missförstånd kan vara att bastubad ensamt skulle vara bevisat att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Bastun kan inte ersätta fysisk träning och andra hälsosamma vanor.

En annan viktig sak är att våra ursprungliga studier främst omfattade finska män och kvinnor som badade traditionell finsk bastu. Vi bör vara försiktiga med att överföra resultaten till andra typer av värmeexponering.

Jag vill att människor ska förstå att bastubad kan vara ett värdefullt tillskott till en hälsosam livsstil, tillsammans med regelbunden fysisk aktivitet, bra kost, god sömn och lämplig vård. Det ersätter inte de här etablerade åtgärderna.”

Om du fick utforma nästa stora studie om bastu och hjärtat, vad skulle du undersöka?

”Jag skulle särskilt vilja se större randomiserade kontrollerade studier, eller andra stora befolkningsstudier från andra länder, som undersöker de långsiktiga effekterna av regelbundna bastubad på hjärt-kärlhälsan. Många sådana studier är dyra att genomföra.

Vi behöver mer forskning som omfattar kvinnor, äldre och personer med olika riskprofil för hjärt-kärlsjukdom. Det vore också viktigt att jämföra olika värmebehandlingar och undersöka hur ofta man bastar, temperaturen och tiden påverkar kroppens reaktioner och de möjliga hälsofördelarna. I slutändan vill vi förstå inte bara om regelbundna bastubad hänger ihop med bättre hälsa, utan också hur och varför de möjliga fördelarna uppstår. Vi har redan gjort en del studier om de här skyddande mekanismerna.”

Vad betyder det här för dig som bastar?

Det här är Bastuverkets egna slutsatser, inte Jari Laukkanens.

  • Basta för att du mår bra av det. Forskningen ger inget recept, men den ger inget skäl att avstå om du är frisk och tycker om det. Se vad studierna säger om hur länge och hur ofta man ska basta.
  • Bastun är ett tillägg, inte en ersättning. Den som slutar träna och börjar basta i stället har missförstått forskningen.
  • Studierna gäller traditionell finsk bastu. Resultaten kan inte överföras rakt av till infraröd bastu, ångbastu eller badtunna.
  • Var försiktig om du har hjärtsjukdom. I en översiktsartikel från 2024 skriver Laukkanen och kollegan Setor Kunutsor att bastubad i regel fungerar för personer med stabil hjärt-kärlsjukdom. Personer med instabil kärlkramp, nyligen genomgången hjärtinfarkt, svår aortastenos eller okontrollerat högt blodtryck bör vara försiktiga eller avstå. Fråga din läkare om du är osäker.
  • Ingen alkohol i bastun. De dödsfall som har kopplats till bastubad har till stor del haft samband med alkohol.

Vill du veta mer om vad som händer i kroppen under ett bastubad, läs vår guide om bastu och hälsa och om rätt temperatur i bastun.

Källor

Vanliga frågor

Är det bevisat att bastu skyddar hjärtat?

Nej. Studierna visar att personer som bastar ofta har lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom, men det är samband. Jari Laukkanen säger själv att det inte är slutgiltiga bevis för ett orsakssamband och att fler randomiserade studier behövs.

Hur ofta bastade de som hade lägst risk?

I de finska studierna hade de som bastade 4–7 gånger i veckan lägst risk, jämfört med de som bastade en gång i veckan. Det är inte en rekommendation, eftersom studierna inte kan visa att det är just bastandet som gör skillnaden.

Gäller forskningen kvinnor?

Den första stora studien från 2015 omfattade bara män. I studien från 2018 var drygt hälften kvinnor, och sambandet var detsamma för båda könen. Laukkanen vill se mer forskning om kvinnor och äldre.

Gäller resultaten infraröd bastu?

Inte säkert. Studierna gäller traditionell finsk bastu, och Laukkanen varnar för att föra över resultaten till andra typer av värme.

Vill du läsa mer?Fler guider om hälsa

Läs vidare i Bastuskolan

Alla guider