Regelbundet bastubad är kopplat till lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom i stora finska studier, och många upplever att de sover bättre och blir mindre stressade. Det är samband, inte bevis för att bastun är orsaken. För de flesta friska vuxna är 8–15 minuter i 70–90 °C några gånger i veckan säkert. Undvik alkohol, drick vatten och avstå när du har feber.
Vad händer i kroppen i bastun?
I en bastu på 80 °C stiger hudtemperaturen snabbt till runt 40 °C, medan kroppens inre temperatur går upp en knapp grad under ett vanligt pass. Pulsen ökar till ungefär samma nivå som vid en rask promenad, blodkärlen i huden vidgas och du börjar svettas. Kroppen arbetar alltså, trots att du sitter still.
| Under ett bastupass | Vad som händer |
|---|---|
| Puls | Stiger, ofta till 100–150 slag per minut |
| Blodtryck | Kan sjunka något när kärlen vidgas, därför kan du bli yr när du reser dig |
| Svett | Ungefär en halv liter vätska per pass, mer i hög värme |
| Kroppstemperatur | Stiger ungefär 0,5–1 °C |
Bastu och hjärtat
Den mest citerade studien kommer från östra Finland. Forskare följde 2 315 medelålders män i ungefär 20 år. De som bastade 4–7 gånger i veckan hade betydligt lägre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom än de som bastade en gång i veckan. Även längre pass, över 19 minuter, var kopplade till lägre risk.
Studien visar ett samband. Män som bastar ofta kan ha andra vanor som också skyddar hjärtat, och studien omfattade bara män. Forskarna efterlyser själva fler studier som kan visa orsaken. Vår slutsats: bastu kan vara en del av ett hälsosamt liv, men den ersätter inte rörelse, sömn och mat.
Bastu och blodtryck
Samma finska forskargrupp har sett att män som bastar ofta löper mindre risk att få högt blodtryck. Under själva badet sjunker blodtrycket ofta något, vilket är skälet till att du ska resa dig lugnt. Har du lågt blodtryck eller tar blodtryckssänkande medicin, korta passen och sitt på en lägre lav. Har du instabil hjärtsjukdom eller nyligen haft en hjärtinfarkt ska du fråga din läkare innan du bastar.
Sömn, stress och återhämtning
Många upplever att de sover bättre en kväll med bastu. En trolig förklaring är att kroppen kyls av efter badet, och sjunkande kroppstemperatur är en del av hur vi somnar. Lugnet i bastun, utan skärmar, spelar sannolikt också roll. Studierna här är mindre och bygger ofta på hur deltagarna själva upplever det.
Efter träning kan bastu kännas skönt för stela muskler. Drick ordentligt först, eftersom du redan har förlorat vätska under passet.
Är bastu bra för huden?
Bastun ökar blodflödet i huden, och svetten gör att huden känns ren och mjuk efteråt. Det finns däremot inget säkert stöd för att bastu ”rensar ut gifter”, det sköter levern och njurarna. Har du eksem eller psoriasis kan värmen och torr luft ge både lindring och klåda. Prova korta pass och smörj in huden efteråt.
Vanliga myter om bastu
| Påstående | Stämmer det? |
|---|---|
| Bastu rensar kroppen från gifter | Nej. Svett är mest vatten och salt. Kroppens rening sker i lever och njurar. |
| Man går ner i vikt av att basta | Bara tillfälligt. Det du förlorar är vätska, som kommer tillbaka när du dricker. |
| Huvudlöss dör i bastun | Det finns inget stöd för att bastubad tar bort löss. Följ vårdens råd om luskam och lusmedel. |
| Man kan svettas ut en förkylning | Nej. Läs mer i vår guide om bastu när du är förkyld. |
Så bastar du säkert
- Lagom varmt: 70–90 °C räcker. Läs mer om rätt temperatur i bastun.
- Lagom länge: 8–15 minuter per pass och 2–3 pass med vila emellan. Gå ut när du vill.
- Drick vatten före och efter, ungefär ett glas per pass.
- Ingen alkohol. Alkohol är en återkommande faktor när människor skadas eller dör i bastun.
- Res dig lugnt och sitt en stund på den nedre laven innan du går ut.
- Barn kan basta med en vuxen, men kortare tid och på den nedre laven där det är svalare.
- Avstå om du har feber, är sjuk, eller har instabil hjärtsjukdom utan att ha pratat med en läkare.
Vi har skrivit egna guider om bastu när du är gravid och bastu vid förkylning. Vill du kombinera bastun med kyla, läs vår guide om kallbad.
När ska du avstå eller söka vård?
Avstå från bastun om du har feber eller en akut infektion, om du har druckit alkohol och om du känner dig yr eller illamående.
Prata med din läkare innan du börjar basta om du har en hjärt- eller kärlsjukdom, till exempel kärlkramp, hjärtsvikt eller en klaffsjukdom, om du nyligen har haft en hjärtinfarkt eller stroke, om ditt blodtryck är svårt att få under kontroll eller om du tar läkemedel som påverkar blodtrycket. Är du gravid, läs Bastu när du är gravid.
Ring 112 om du eller någon annan får bröstsmärta, svimmar, plötsligt får svårt att andas eller blir förvirrad i eller efter bastun. Vid lindrigare besvär kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Se också: Infraröd bastu: fördelar och nackdelar och Typer av bastu.
Se också: infraröd bastu.
Källor
- Laukkanen T m.fl. Association between sauna bathing and fatal cardiovascular and all-cause mortality events. JAMA Internal Medicine, 2015.
- Zaccardi F m.fl. Sauna bathing and incident hypertension: a prospective cohort study. American Journal of Hypertension, 2017.
- Laukkanen JA, Laukkanen T, Kunutsor SK. Cardiovascular and other health benefits of sauna bathing: a review of the evidence. Mayo Clinic Proceedings, 2018.
Vanliga frågor
Är bastu bra för hjärtat?
Stora finska studier har sett att män som bastar ofta har lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom. Det är ett samband, inte ett bevis för att bastun är orsaken.
Hur ofta kan man basta?
Friska vuxna kan basta varje dag. I de finska studierna bastade de med lägst risk 4–7 gånger i veckan.
Går man ner i vikt av att basta?
Bara tillfälligt. Det du förlorar är vätska, som kommer tillbaka när du dricker.
Vem ska inte basta?
Den som har feber, instabil hjärtsjukdom eller nyligen haft en hjärtinfarkt ska avstå eller fråga sin läkare först. Undvik alltid alkohol i bastun.
Är bastu bra för huden?
Bastun ökar blodflödet i huden och många upplever den mjukare. Det finns inget stöd för att bastu rensar ut gifter.
